Dagis dagen.
Här sitter jag på restaurang "Rust" som ligger precis mitt emot mitt hjärtas dagis. Om du tittar mellan löven på träden till höger på bilden så ser du det gula huset titta fram, så när är det! det är bara en gågata som skiljer ställena åt. Så detta kommer bli mitt nya "stammisställe" :-)
När ni ser att jag har håret så här slarvigt uppsatt så är saken klar - jag har TOK STRESSAT på morgonen och har inte haft tid att varken rulla eller fixa håret ;-) Det här nya "dagis livet" gör att jag faktiskt ska ta och hoppa i duschen nu i kväll och tvätta håret så att jag är klar imorgon då det helt säkert blir stress igen.. Vi är helt enkelt 2 sömntutor till prinsessor vi ;-)
Idag var första dagen som mitt älskade hjärta var själv större delen av dagen på dagis. Jag satt ute i "garderoben" och läste Femina då hon fick sin mat och sen fick jag gå ut en tur på 20 min då hon skulle sova sin förmiddags nap. De ville att jag skulle komma tillbaka för att checka om hon somnat och det hade hon. Hon hade somnat på 5 min.! :-) Så då fick jag gå ut igen och de sa att de skulle ringa när det var dags att hämta...
Då upplevde jag en sån märklig känsla... Jag gick ute SJÄLV utan vagnen & sessan... det kändes enormt MÄRKLIGT.! Jag blev så förvirrad och omtumlad av situationen att jag inte visste vart jag skulle gå??!? Plötsligt hade jag 1-2? timmar helt för mig själv mitt på ljusa dagen då jag kunde göra vad jag ville?! Hamnade till slut på "Kaffebrenneriet" som ligger nära dagiset ifall de plötsligt skulle ringa.
Satt och myste i solen och läste nya "Kamille" och åt frukost. Jag hade det hur bra som helst fram till att en mann sätter sig på en av de andra stolarna ute och börjar röka... Alltså jag klarar inte rökdoft, den gör mig illamående.. så jag lämnade min bulla som jag köpt till "dessert" och gick därifrån raka vägen till "Rust" där det också var så rökigt på uteserveringen att jag insåg att det var bäst att sätta sig INNE :-)
Det är lite märkligt. Nu måste man sätta sig INNE för att slippa rökdoften... Tokigt är det! Men jag satt i alla fall och myste inne som ni ser på bilden. Jag skrev i dagboken till Johanna om hennes första dagar på dagis. Jag försöker skriva dagbok till henne så ofta jag kan men efter att jag startat den här bloggen så äter den upp min tid.. ;-) Å andra sidan så är ju den här bloggen en underbar gåva till mitt hjärta.
När klockan blev 14.20 hade de fortfarande inte ringt från dagiset så då gick jag dit för jag var SÅ nyfiken på hur det gick? När jag kommer dit så sitter hon vid bordet med de andra kidsen och var hur nöjd & glad som helst. De sa att hon hade sovit ca 1 tim och sen hade hon lekt och myst. Det lät underbart i mina mamma öron! :-)
Nu är inskolningsdagarna över så imorgon är det dagis "på riktigt".
P.S Restaurangen jag satt på idag , "Rust", har trådlöst internet så imorgon tar jag med mig min pc dit så att jag kan sitta där och blogga när jag sessan myser med de andra kidsen. Det ser jag fram emot! :-)
Härligt att det går så bra. För vår del funkar det oxå jättebra. Jag började inskolningen i förra veckan och nu idag tog E's pappa över då jag jobbade min allra första dag idag, hualigen!
vad roligt att det gick bra på dagis!
Vid den här tiden på dygnet funderar jag alltid på så konstiga saker och något som jag tänkte på nyss är hur du gör när du tar bilder? För ofta skriver du att du och Johanna är ute och går, och ändå har du ofta bilder på er båda två som inte ser ut att vara tagna med självutlösare. Mystiskt :)
Tack för en mysig blogg!
vad roligt att det gick bra på dagis!
Vid den här tiden på dygnet funderar jag alltid på så konstiga saker och något som jag tänkte på nyss är hur du gör när du tar bilder? För ofta skriver du att du och Johanna är ute och går, och ändå har du ofta bilder på er båda två som inte ser ut att vara tagna med självutlösare. Mystiskt :)
Tack för en mysig blogg!
Madeleine-
Å så härligt att det går så bra även för er! :-) Jag ser på min sessa att hon ÄLSKAR att vara med de andra barnen, det värmer mitt mamma hjärta :-) Så du har börjat jobba idag? Så spännande! Stort lycka till! Kram! :-) P.S blir ju lite nyfiken på vad du jobbar med?
Jenny-
Ha, ha :-) Jag har en fotograf med mig överallt hela tiden som fotar oss, det är jätte praktiskt! Nejdå, skojar bara :-). Jag går helt enkelt fram till folk och ber dem ta en bild. Idag var det tex en i personalen på "Rust" som tog bilden på mig och det var en som jobbar på dagiset som fotade mig och Johanna. TACK för att du tycker om min blogg, det gör mig glad! :-) Kram! :-)
Kjenner veldig godt igjen den snåle følelsen av å være uten vogn og barn, hva gjør man da liksom når man er vant til å trille en vogn hele tiden:-)
Samboeren min vet godt hvem din er:-) Han jobber i sportsbransjen, og jeg fortalte om Ulvang...så jeg måtte finne fram et bilde av han på bloggen din:-) Han husker at han var innom butikken tidlig på 90-tallet med sokker importert fra USA, så han har snakket med han flere ganger:-)
Hilde-
Så din sambo vet vem min sambo är? Så kul! :-) Ja men visst är det en märklig känsla att plötsligt vara utan vagn? Jag fick skärpa till mig för att inte gå med händerna framför mig *skratt* (som att jag höll i en vagn som inte fanns där ;-) Det blev en mix av frihetskänsla & saknad faktiskt, för det var ju faktiskt lite härligt att gå runt med bara en handväska för första gången på evigheter :-) Önskar dig en mysig kväll! Kram! :-)